Flemish painter (b. 1593, Antwerpen, d. 1678, Antwerpen). Flemish painter, tapestry designer and draughtsman. In the context of 17th-century Flemish art, he emerges as a somewhat complicated figure. His oeuvre, the fruit of a continual artistic development, is characterized by great stylistic versatility, to which the length of his career contributed. His religious, mythological and historical representations evolved from the rhetorical prolixity of the Baroque into a vernacular, sometimes almost caricatural, formal idiom. The lack of idealistic treatment in his work is undoubtedly the factor that most removed Jordaens's art from that of his great Flemish contemporaries Rubens and van Dyck. Jordaens's officially commissioned works included many paintings in which the sublimity of the subject-matter clashed with the vulgarity of some of his figures. Unlike Rubens and van Dyck, both of whom were knighted in the course of their careers, Jordaens was, in fact, completely ignored by the courts of Spain and Brussels  Related Paintings of JORDAENS, Jacob :. | Satyr and the Peasant | The Bean King (detail) sf | An Apostle | The King Drinks s | As the Old Sang the Young Play Pipes dy |
Related Artists:
Carl Schweninger
a genre, Animal and Landscape painter. Austrian,1818-1887
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
marie kroyer
(efter 1912 Alfven), född Triepcke 11 juni 1867 i Köpenhamn, död 25 maj 1940 i Stockholm, var en dansk konstnär, bosatt i Sverige från cirka 1905. Marie Krøyer var 1889-1905 gift med konstnären Peder Severin Krøyer och hamnade i skuggan av hans konstnärskap. Själv kom hon att uppmärksammas som konstnär långt efter sin död. Hon levde ihop med den svenske tonsättaren Hugo Alfv??n från 1905 då de fick dottern Margita tillsammans; de gifte sig 1912 och skildes 1936 efter en lång rättsprocess. Paret var bosatta i Uppsala och Leksand. Marie hade också dottern Vibeke med Krøyer.